Under augusti månad sjönk inflationen, mätt i KPIF, till 1,2 procent, vilket är den lägsta nivån sedan december 2020. Det innebär att inflationen nu för tredje månaden i rad ligger under Riksbankens mål på 2 procent. Minskningen var något större än väntat, då prognoser pekade på 1,3 procent. En av de främsta orsakerna till den sjunkande inflationen är lägre energipriser, tillsammans med sänkta priser på mat, resor och bensin. Samtidigt har priserna på kläder ökat med fem procent, vilket är normalt för säsongen.
Den lägre inflationen har satt press på Riksbanken att agera, och många ekonomer anser att en räntesänkning är ”kassaskåpssäker”. Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, förutspår att Riksbanken kommer att sänka räntan vid sitt nästa möte, men det råder osäkerhet kring hur stor sänkningen blir. Alternativen som diskuteras är en dubbelsänkning med 0,5 procentenheter eller en mindre sänkning på 0,25 procentenheter. Enligt Bergqvist är det troligare med en gradvis anpassning i mindre steg, vilket innebär sänkningar på 0,25 procentenheter.
Flera faktorer påverkar huruvida Riksbanken väljer en större sänkning. Bland dessa är arbetsmarknadens utveckling och eventuella tecken på en kraftig nedgång, samt eventuella problem inom det finansiella systemet. Även internationella räntebesked, som det kommande från USA, kan påverka Riksbankens beslut. Om den amerikanska centralbanken skulle genomföra en större sänkning kan pressen öka på Riksbanken att följa efter.
Andra ekonomer, som Frida Bratt från Nordnet och Alexandra Stråberg från Länsförsäkringar, förespråkar en försiktig linje med mindre och gradvisa räntesänkningar. De menar att en större sänkning skulle signalera en alltför allvarlig ekonomisk kris, vilket inte är nödvändigt i nuläget. Stråberg betonar också vikten av att behålla flexibilitet i räntesänkningarna för att kunna agera kraftfullt om världsekonomin skulle försämras ytterligare.
Från fackligt håll finns en annan syn, där bland annat Håkan Regnér, chefsekonom på Saco, argumenterar för att Riksbanken bör ta ett större kliv och sänka räntan med 50 punkter. Regnér varnar för att en alltför låg inflation kan bli långvarig om Riksbanken inte agerar kraftfullt i tid. Även Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt uttrycker liknande oro och menar att Riksbanken tidigare har varit för aggressiv med sina höjningar och nu bör överväga större sänkningar om inflationen fortsätter att vara låg.
Den låga inflationen väcker också oro kring inflationsförväntningarna framåt. Om förväntningarna på framtida inflation ligger under målet kan det påverka arbetsmarknaden negativt och leda till högre arbetslöshet och sämre produktivitet, enligt Riksbanken.
Trots dessa utmaningar ser vissa ekonomer positiva aspekter av den nuvarande inflationssituationen. Robert Bergqvist påpekar att den nuvarande nivån bidrar till en ökad köpkraft för hushållen, då lönerna i Sverige växer snabbare än inflationen. Detta kan innebära att hushållen gradvis kommer att märka att deras pengar räcker längre, vilket är en ljuspunkt i den ekonomiska utvecklingen.
Sammanfattningsvis står Riksbanken inför ett komplext beslut där balansen mellan att stödja ekonomin genom lägre räntor och att undvika signaler om en djupare kris kommer att vara avgörande. Kommande räntebeslut kommer att följas noggrant av både ekonomer och marknaden, eftersom de kommer att ge en tydlig indikation på Riksbankens strategi för att hantera den låga inflationen och dess påverkan på svensk ekonomi.